PISA-krisen kan bara hävas med struktur och systematik i it-användningen

Så visar sig också den sista delundersökningen i PISA 2012 vara ett rejält bakslag för den svenska skolan. Trots att den svenska skolan har bra utrustning så är elevernas digitala läsförståelse är bara genomsnittlig i OECD-området och problemlösningsförmågan inom matematiken klart under genomsnittet. Vi påpekade problemet i Digitaliseringskommissionens betänkande om skolan (se sid 140 och… Fortsätt läsa PISA-krisen kan bara hävas med struktur och systematik i it-användningen

Internationell forskarkritik mot PISA

Över 80 internationella forskare från bland annat Cambridge, Oxford, London, Bristol, Stanford (Californien), Columbia (New York), Ballarat (Australien), Canterbury (New Zeeland) och Stockholm har skrivit ett öppet brev i the Guardian till OECD där de varnar för följderna av att PISA-mätningarna blir alltför dominerande. Läs brevet här. De ser en fara i att många länders… Fortsätt läsa Internationell forskarkritik mot PISA

Repris: Fel skolreformer kan försämra läget

Efter den senaste PISA-mätningens allvarliga resultat och den efterföljande debatten som är ännu allvarligare – en skolminister som vägrar ta ansvar för sin egen politik – så finns det skäl att reprisera denna bloggpost från augusti 2011: En av vår tids främsta skolforskare heter Michael Fullan. Han publicerade i våras en spännande artikel om hur… Fortsätt läsa Repris: Fel skolreformer kan försämra läget

Varför sjunker PISA-resultaten i Sverige?

De svenska resultaten från PISA-mätningen 2013 har skapat stora rubriker. Med rätta. Det är ett allvarligt läge. Men frågan är vad som ligger bakom de svenska resultaten, hur kan de förklaras? För det första ska man undvika att söka en enda förklaringsgrund – detta är en komplex fråga och måste behandlas som en sådan. I… Fortsätt läsa Varför sjunker PISA-resultaten i Sverige?

Fem saker som Andreas Schleicher har lärt sig

Sommarens läsning har bland annat innefattat det senaste numret av OECD Observer där PISA-generalen Andreas Schleicher har en artikel där han kort beskriver fem saker han lärt sig under sin tid på OECD. Det är tänkvärda punkter som förtjänar att återges i en förkortad version. Artikeln i sin helhet hittar du här. I den globala… Fortsätt läsa Fem saker som Andreas Schleicher har lärt sig

Ny kunskapsöversikt över skolans digitalisering

I höstas fick jag i uppdrag att genomföra en förstudie för ett FoU-program om skolans digitalisering. Inledningsvis var åtta kommuner med, men intresset växte och det blev sedermera 11 kommuner som deltog. Arbetet bestod av tre delar: en kartläggning av IT-situationen och kunskapsbehoven i de kommuner som deltog i studien, en kunskapsöversikt som gör att… Fortsätt läsa Ny kunskapsöversikt över skolans digitalisering

Kunskapskanalen om skolans digitalisering

I lördags (9 febr.) visade Kunskapskanalen ett föredrag om skolans digitalisering som jag höll på Skolans ledarkonvent i höstas. Du hittar programmet här. Följande ämnen behandlas: Var står Sverige i internationell jämförelse när det gäller IT i skolan? Vad säger styrdokumenten om IT? Framtidskompetenser – vad är det och varför är de viktiga? Vad säger… Fortsätt läsa Kunskapskanalen om skolans digitalisering

Ska man mäta framtidskompetenser?

I denna vecka, 23-24 januari, hade Institutet för kvalitetsutveckling, SIQ, sin årliga konferens – Bättre Skola. På konferensens andra dag höll jag en presentation på temat: Ska man mäta framtidskompetenser? Utgångspunkten var att arbetsgivare, både i Sverige och internationellt, har visat ett ökat intresse för att skolan ska träna bredare kompetenser än de traditionella ämneskunskaperna.… Fortsätt läsa Ska man mäta framtidskompetenser?

Icke-kognitiva kompetenser viktigare än vi tror

Det finns gott stöd i forskningen för att det är viktigt att skolan ägnar sig åt att arbeta med framtidskompetenser. Den amerikanske forskaren Henry M Levin, från Columbia University i USA, har sammanställt en stor mängd forskning i en artikel som han presenterade vid en konferens på Skolverket, den 5 mars 2012.[1] Levin och de… Fortsätt läsa Icke-kognitiva kompetenser viktigare än vi tror