Sommarens läsning har bland annat innefattat det senaste numret av OECD Observer där PISA-generalen Andreas Schleicher har en artikel där han kort beskriver fem saker han lärt sig under sin tid på OECD. Det är tänkvärda punkter som förtjänar att återges i en förkortad version. Artikeln i sin helhet hittar du här.
- I den globala ekonomin handlar skolutveckling inte längre enbart om att jämföra sig lokalt eller nationellt, utan med de bäst presterande utbildningssystemen i världen. Kunskap och kompetens har blivit den globala valutan i det 21: a århundradet.
- De färdigheter som är lättast att lära ut och att testa är också de färdigheter som är lättast att digitalisera, automatisera och outsourca till andra länder.
- Fattigdom behöver inte vara ett livslångt straff. Likvärdig utbildning är en nyckel till social rörlighet och till en demokratisering av kunskaper. Några av de länder som har världens bästa utbildningssystem har större inkomstskillnader än USA men också större social rörlighet. Deras utbildningssystem förmår att utjämna ojämlikheter genom att de attraherar de bästa lärarna och skolledarna till de mest utsatta skolorna, så att eleverna där får den bästa undervisningen.
- Modern utbildning handlar om att möjliggöra professionell autonomi inom en samarbetskultur. I gamla byråkratiska utbildningssystem var läraren ofta ensam i klassrummet med idéer om vad som skulle ingå i undervisningen. De bäst presterande utbildningssystemen har istället satt upp ambitiösa mål, är tydliga med vad studenterna ska kunna och förser lärarna med verktyg för att fastställa vilket innehåll och undervisning enskilda elever behöver.
Förr i tiden låg den politiska tyngdpunkten på att tillhandahålla utbildning, idag är det på resultat. Fokus har flyttats från att snegla uppåt i byråkratin till att se utåt till nästa lärare, nästa skola. Förr betonades skolledning, nu handlar det om ledarskap med fokus på att stödja, utvärdera och utveckla lärare. - Det finns ingen framtid utan investeringar i utbildning. Utan tillräckliga investeringar i kompetens kommer människor att förpassas till samhällets utkanter, tekniska framsteg kan inte växlas in i produktiv tillväxt och länder kan inte längre konkurrera i en alltmer kunskapsbaserad global ekonomi. I många länder med begränsade naturresurser, har utbildning hög status åtminstone delvis på grund av att allmänheten har förstått att landet måste leva av sin kunskap och kompetens.