Så visar sig också den sista delundersökningen i PISA 2012 vara ett rejält bakslag för den svenska skolan. Trots att den svenska skolan har bra utrustning så är elevernas digitala läsförståelse är bara genomsnittlig i OECD-området och problemlösningsförmågan inom matematiken klart under genomsnittet. Vi påpekade problemet i Digitaliseringskommissionens betänkande om skolan (se sid 140 och framåt), men nu kommer siffrorna svart på vitt.
Skolverkets senaste undersökning av it-användningen i skolan (från 2013) visar också att matte är ett av de ämnen där det är minst vanligt att använda digitala verktyg. En viktig förklaring är sannolikt att lärarna inte vet hur de sa använda den teknik som finns i skolan. Det krävs struktur och systematik. I det Vinnovafinansierade och nystartade projektet Läraktiv arbetar vi med just detta.
Läraktiv-metoden innebär att arbeta med flipped classroom på ett mer strukturerat och systematiskt sätt än annars. Det sker med hjälp av verktyget Scalable Learning som enkelt ger feedback till läraren om vilka elever som sett på videon och hur gruppen klarar kortsvarsfrågor i videon. Eleven ser också vad hen kan och inte, samt kan ställa frågor till läraren om det hen inte förstår. För att inte alla lärare ska behöva utarbeta egna videor understödjer vi gemensam kursutveckling, att man delar material samt att man använder förlagsproducerat material för att flippa. Läs mer på Om Läraktiv och anmäl dig till mig om du vill vara med!
Det bästa i texten:
“understödjer vi ……….. att man använder förlagsproducerat material för att flippa klassrummet.”
Detta blir självklart för var och en som kollat 10-20 inspelningar på YouTube.
Men! En läroplans-strukturerad databas med videoinspelade lektionsgenomgångar kan stå för sig själv. De behöver inte nödvändigtvis kopplas till metoden flippat klassrum.
(Vad skall det heta? Videoinspelad lektionsgenomgång? VLG? Video Recorded Lecture? VRL? Video Lecture? VL?)