I slutet av augusti hade Skolinspektionen uppstart för sin tvärgående granskning av IT-användningen i skolan. Man har utvecklat ett ambitiöst projekt för att kunna studera frågan under hösten. Det innefattar både dokumentinsamling, lektionsobservationer och intervjuer. Som underlag för inspektörerna finns en utmärkt litteraturöversikt, som jag hoppas snart kommer att publiceras. Min insats vid uppstarten var att ge lite ytterligare kontext. Här är det bildspel jag använde.
Vi har från statligt håll under lång tid saknat fokus på skolornas IT-användning. Det har resulterat i att vi har fått stor spridning dels i datortäthet mellan olika skolor (enligt Eurydice (2011) så är Sverige på 20 plats – av 25 länder – ifråga om spridning mellan skolor) och dels i IT-mognad och kunskap om hur man kan främja lärandet med IT. Så det är bara att välkomna Skolinspektionens intresse för frågorna!
De aspekter som står i centrum för granskningen är:
- Bedriver skolan ett strategiskt arbete för att stödja och utveckla användningen av IT-verktyg i det pedagogiska arbetet? Här kommer man att studera om det finns en gemensam pedagogisk idé om hur och varför IT ska användas i undervisningen, behov av kompetensutveckling, teknisk utrustning osv.
- Används IT-verktyg i undervisningen på ett sätt som stödjer elevernas kunskapsutveckling och utvecklingen av deras digitala kompetens? Denna fråga handlar dels om hur IT används i ämnesundervisningen – om den stöder elevernas lärande, om tillämpningar tydliggör innehåll, skapar motivation, underlättar individanpassning mm. Den handlar också om digital kompetens – får eleverna strategier och verktyg för informationssökning, utvecklar de ett kritiskt förhållningssätt, informationssäkerhet mm.
En granskning av detta slag står dock inför betydande metodiska utmaningar. Det är ett trettiotal inspektörer som ska använda de kodningsscheman och intervjuunderlag som utvecklats. Även om man kommer att videofilma lektionsinslag för att gemensamt diskutera hur olika situationer ska bedömas så finns det betydande reliabilitetsrisker, dvs. att inte alla granskare bedömer likartade användningssätt och situationer på samma sätt. Men som vanligt i dessa sammanhang så är kanske det viktigaste att någon ställer frågor av det här slaget – inte exakt vilka svar man får.
Granskningsrapporten beräknas vara klar i mars/april 2012. Vi väntar med spänning!