Danskarna imponerar återigen med sitt systematiska och seriösa arbete med försöksverksamhet och forskning runt hur man bäst digitaliserar skolan. I en serie forskningsrapporter som sammanfattas på Undervisningsministeriets webbplats förs en intressant diskussion om hur man bäst implementerar en lärplattform i en skola. Till saken hör att Danmark har ett betydligt mer centralstyrt system för skolans digitalisering jämfört med Sverige och under en längre tid har lärplattformar varit en central komponent i detta.
Man lyfter fram 12 centrala punkter i arbetet indelade under tre rubriker: organisation, pedagogik och teknik.
- Tänk på implementering av lärplattformen som något som berör hela skolan – inte bara den pedagogiska personalen.
- Undvik snabba och kortsiktiga implementeringsstrategier. Fokusera på att få arbetet med plattformen i linje med den pedagogiska personalens önskemål om hur de vill bedriva undervisning.
- Understöd dialoger om meningsfull användning av plattformen. Prioritera användarinstruktioner. Kritik er viktig och ska tas på allvar.
- Fatta de viktiga besluten och ge i övrigt nödvändigt friutrymme.
- Experimentera och understöd samarbete och utveckling av Ett gemensamt språk om hur man använder plattformen.
- Skapa ramar så att pedagogisk personal med olika metoder att undervisa kan arbeta med plattformen.
- Ha blick för att samma plattform kan anvädas på många många sätt och i olika situationer. Understötta att den pedagogiske personalen använder plattformen på så sätt och i sådana situationer att det upplevs som meningsfullt för dem.
- Understöd att arbetet med plattformen är inriktat mot sådana mål och involverar sådana aktörer som kan göra arbetet mer kvalificerat.
- Håll fast i det redan fungerar, men var också öppen leta efter den nya potential som lärplattformen för med sig.
- Sätt dig in i, vad det vill säga att arbeta med en lärplattform.
- Erkänn att det finns ett engagemang och skepsis mot lärplattformar – det finns över hela världen.
- Insistera på att plattformen ska vara plastisk och att den måste kunna hantera era lokala metoder och er praxis på ett konstruktivt sätt.
Som framgår av bilden är de organisatoriska och pedagogiska frågorna överordnade de tekniska, men de tre hänger intimt samman.
Produkt och process
En styrka i danskarnas resonemang är att de inte stirrar sig blinda på enskilda produkter, utan studerar vilka processer dessa understödjer eller skapar. Vi kan inte bara titta på de enskilda produkternas olika funktioner utan vi måste fundera över hur vi vill använda dem, i vilka sammanhang, vilket stöd vi vill att de ska ge, vilken stimulans hoppas vi på, hur de passar ihop med varandra, etc. Ska vi i Sverige komma vidare i våra diskussioner om digitala läromedel, plattformar och system för den svenska skolan så tror jag att detta är ett centralt synsätt. Det finns mycket att lära av våra danska kollegor i detta avseende.