Det har väl knappast undgått någon att det pratas mycket om artificiell intelligens just nu. Men många tycker nog fortfarande att det är teknikdrivna drömmar och science fiction. Men inom ramen för SKLs projekt Smartare Välfärd hölls i veckan ett intressant webbinar (30 minuter) som ger en bra beskrivning av området och vilken relevans det har för välfärdssektorn. Det finns även en kort skrift att ladda ner.
Göran Lindsjö gav inledningsvis en kort och mycket intressant översikt över ämnet. Han menade att för utbildningssektorns del är det tillämpningar som adaptiva spel och leksaker, bättre möjligheter att anpassa olika utbildningar efter varje elevs behov, att skräddarsy universitetsutbildningar och prognostisera individers utbildningsbehov som ligger närmast till hands.
Digitala hjälplärare
Det praktiska exempel som ofta används just nu är att varje elev inom en snar framtid kommer att ha en egen digital hjälplärare av liknande slag som de i USA redan tillgängliga hemassistenterna Google Home eller Amazon Echo.
Han framhöll också att den typ av tillämpning som just nu är mest framgångsrik är när människa och maskin samarbetar. Det är alltså inte så att AI ersätter människan, utan när en människa samarbetar med den artificiella intelligensen så slår den kombination både människan själv och AI för sig självt.
Det handlar om att kunna använda elevens egna intresseområden för att anpassa utbildningen, att utgå från elevens egna förutsättningar, att anpassa hastigheten och ordningen efter elevers förutsättningar, att ta hjälp av AI för att identifiera de områden där eleven har störst svårigheter, att identifiera vilken lärare som är mest lämpad att hjälpa eleven med just de frågorna och så vidare. Han menade att det blir enklare jobba med trial-and error som metod, att söka sig fram till det bästa sättet att arbeta för vare individ.
AI gör gott omdöme mer efterfrågat
Lindsjö avslutade med att eftersom det med hjälp av AI går att göra allt bättre prognoser så kommer sådana sannolikt att efterfrågas allt mer. Det blir billigare och bättre prognoser. Därmed kommer beslut baserade på prognoser att efterfrågas allt mer. Det innebär i sin tur att övriga komponenter i beslutskedjan också kommer att efterfrågas mer. En sådan komponent är gott omdöme! Med ökad efterfrågan följer ökat pris. Så man räknar nu med att ökad efterfrågan på gott omdöme kommer att leda till att priset på gott omdöme kommer att gå upp. Se där – det finns gott hopp för den gode läraren som med omdöme kan förvalta de prognoser som AI-systemen levererar.