Trendspaning på BETT

Förra veckan gick året stora utbildningsmässa BETT av stapeln i London. Ett årligt event där en jättelik ”ed tech-mässa” är kärnan som kompletteras av hundratals intressanta seminarier möten. 10 000-tals besökare varav en hel del är skandinaver, mest svenskar. Omöjligt att sammanfatta detta rika utbud men här följer några impressioner från både mässgolvet och de seminarier jag lyssnade på:
1) analytics – datadriven analys från individnivån och uppåt. Allt fler läromedel/lärresurser erbjuder olika former av uppföljning i form av statistik. Vi börjar se möjligheter att koppla samman dessa – än så länge främst på skolnivå men det är bara en tidsfråga innan interoperabiliteten ökat och gör det möjligt att sammanställa data även på kommunnivå och nationell nivå. Kraven på standards och interoperabilitet kommer att öka.
2) flytta fokus från läraren till undervisningen (from the teacher to the teaching). En uppmaning i samma anda är att ”avprivatisera” undervisningen. Här handlar det alltså om att läraren blir er av en lagspelare, att man tar gemensamt ansvar för elevernas lärande och därmed gemensamt utarbetar undervisningsformer, stöd mm som eleven behöver.
3) individualisering och anpassning av läromedlen till individens behov och intresse. Adaptiva läromedel som anpassar både svårighetsgrad men också kontext för exempel mm till den enskilda eleven. Den som bor t.ex. i Kiruna och är intresserad av ishockey eller snowboards får annorlunda exempel i sina matteövningar än den som bor i Malmö och gillar att rida.
4) Liksom tidigare år är det också tydligt att de digitala läromedlen eller lärresurserna i ökande utsträckning lämnar datorskärmen som gränssnitt. Dels växer utbudet av små och stora interaktiva skärmar starkt och dels, vilket är mer intressant, växer det digitala ihop med det analoga. De få projektorer som fanns på mässan satt oftast i taket och lyste på golvet och gjorde om golvet till en interaktiv yta som en spelplan, ”byggarbetsplats” eller liknande. Digitala mätinstrument används för att samla data till NO-undervisningen t.ex. från luften eller ett akvarium, och undervisningen kan handla om att bearbeta och analysera data istället för att hela laborationen går ut på att ta fram själva mätdata. Tanken är alltså att arbeta med konkreta och riktiga data istället för som tidigare ha ett digitalt läromedel som abstrakt illustrerar olika fysikaliska fenomen.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *