När man talar om innovationer tanker de flesta på nya lösningar och produkter som skapar stora förändringar. Men inom utbildningssektorn kan inkrementella innovationer, dvs. förändringar i små steg, vara nog så effektiva.
I november 2009 arrangerade OECDs Centre for Educational Research and Innovation och den brasilianska delstaten Santa Catarina en konferens kallad The School of the Future, Today. Där diskuterades hur man bäst gynnar framväxten av innovationer inom skolsektorn för att de ska kunna skala upp och överleva på lång sikt. De exempel som beskrevs kan delas in i fyra kategorier:
Storskaliga | |||
Radikala | 1 | 2 | Inkrementella |
3 | 4 | ||
Småskaliga |
Det exempel på en storskalig och radikal innovation (1) som beskrevs var den amerikanska delstaten Maines projekt med en dator per elev till en mycket stor grupp elever. Det fanns ett spännande småskaligt radikalt projekt (3) från Brasilien – en skola kallad Luminar som förändrat både arbetssätt och lärarrollen. Småskaliga inkrementella innovationer (4) stöter vi ofta på i skolans vardag. Grunden för detta är ett gott innovationsklimat där det finns både tillåtelse och möjlighet för enskilda och grupper av lärare att experimentera. En viktig slutsats från konferensen var att storskaliga inkrementella innovationer (2) också kan ha stor betydelse. Doug Brown från Becta i England beskrev hur deras projekt att främja skolors användning av digitala skrivtavlor blivit en stor succé som påverkat elevernas skolresultat i positiv riktning. Ett skäl till succén menade Brown är att tavlorna inte förutsätter omedelbara radikala förändringar i arbetssätt och pedagogik. Lärarna kan ta små steg i taget.
Själv redogjorde jag för OECD-studien Beyond Textbooks, som är en jämförelse mellan innovationsklimat och IT-politik mellan de fem nordiska länderna. Där framkommer tydligt att en av de stora strukturella förändringar som skolsektorn genomgått som en följd av att vårt samhälle blir alltmer IT-beroende, är att storskaliga innovationer numera kan komma underifrån, från gräsrötter. Studien ger flera exempel på hur små grupper av lärare startat projekt runt digitala lärresurser som på några års sikt blivit så populära att de växt och numera har en inverkan på hela skolsektorn.