I slutet av 2009 publicerade Skolverket en skrift kallad Digitala lärresurser i en målstyrd skola. Den består av två delar där den första är en sammanfattning av Lena Olssons rapport med samma namn och del 2 en rapportering av ett symposium som hölls den 5-6 mars 2009 i Göteborg.
I Del 1 gör Lena Olsson ett antal nedslag i den breda floran av tillgängliga resurser. Hon menar att i det stora utbudet finns det resurser av mycket varierande kvalitet och få som utgår från målen för den svenska skolan — två slutsatser som knappast förvånar. Men den tryckta lärobokens ställning är fortfarande stark och det är en gammal sanning att läroböckerna i hög grad styr undervisningens inriktning. Olsson säger också, med stöd av en granskning från Skolverket, att läroböckerna faktagranskas av förlagen men att de sällan stämmer av innehållet mot målen i läroplan och kursplaner. Här menar hon att de digitala resurserna skulle kunna fylla en funktion. Genom att låta målen verka som ett aktivt och levande instrument för urval av information skulle den professionella användningen av digitala lärresurser öka. “När pedagogerna är förvissade om att underlagen för undervisningen rimmar mot målen ökar användningen och de stora pedagogiska möjligheterna i det digitala materialet öppnas för dem.” Och vidare: “Rektorer, pedagoger och elever behöver stöd i anknytningen av digitala lärresurser till målen. Det kan ske genom att många bra lärresurer märks upp med metadata och får koppling till mål i styrdokumenten.” Sverige skullemed andra ord behöva samma typ av stödresurs som redan finns i Norge och Danmark. Du hittar Lenas rapport i sin helhet här.
I Del 2 ges en inblick i hur ett antal aktörer ser på digitala lärresurser. Där beskriver Øystein Johannessen läget i Norge och Leo Højsholt -Poulsen hur EU-nätverket EdReNe (Educational Repositories Network) arbetar med digitala lärresurser. Där finns Skolverkets syn på digital kompetens, Skolinspektionens icke-existerande uppfattning om samma sak, en sammanfattning av min egen OECD-studie av digitala lärresurser i de nordiska länderna, en ögonblicksbild av användningen av digitala lärresurser i Uddevalla kommuns skolor, med mera.
Sammanfattningsvis ger rapporten en ganska god bild av läget för frågan i Sverige anno 2009-2010. Det är tyvärr ingen ljus bild som målas upp. Här återstår mycket att göra — inte minst från våra myndigheter. Men det faktum att Skolverket ändå lyfter fram frågan genom att ge ut en rapport, får ses som ett fall framåt.