Sedan i höstas fungerar jag som projektledare för ett Vinnova-stött projekt kallat “Det omvända klassrummet“. Vi har under hösten och vintern genomfört en rad spännande workshops där många lärare med iver jobbat med att utveckla och fördjupa arbetssättet “flipped classroom”. I förra veckan var vi i Kramfors mycket dynamiska gymnasieskola.
En grundbult i arbetet är att aktiva elever lär sig mer än de som bara lyssnar passivt. En metastudie av 225 forskningsprojekt visar att jämfört med elever som har “passiv” undervisning så ger aktivt lärande:
- 55 % färre misslyckades på proven
- 6 % ökade resultaten
- Större påverkan än insatser under high school
- Större inverkan för kvinnor och studenter med särskilda behov inom manligt dominerade ämnen
Ytterligare stöd för att frigöra tid i klassrummet genom att flippa en del av undervisningen kom nu i dagarna. Häromdagen rapporterade SVT om Vetenskapsrådets kartläggning av åtgärder som kan lyfta svensk matematikundervisning:
Det som beskrivs stämmer mycket väl in på vårt projekt. Här är några exempel:
“– Det som fungerar är att de jobbar med ganska svåra matematiska problem, får tänka på dem ordentligt och diskutera dem i grupp. Om barnen är på olika ställen i läroboken och jobbar för sig själva blir det minimalt med tid för lärarna att hjälpa till. Därför måste vi hitta arbetssätt där vi håller ihop klassen, där de kan bygga vidare på varandras sätt att resonera och att läraren driver det mot den matematik man ska lära sig, säger Andreas Ryve, professor i matematikdidaktik vid Mälardalens Högskola, och ansvarig forskare för kartläggningen.”
Detta är en utmärkt sammanfattning av det arbetssätt vi rekommenderar för klassrummet. Att kunna samarbeta om svåra problem kräver också att alla har en gemensam grund att utgå ifrån och där har nätmaterialet en viktig roll.
“- Förutom ämneskompetensen behöver lärarna enligt kartläggningen kunna ställa rätt frågor till eleverna för att förstå vilken nivå de är på”
Formativ bedömning är centralt i vårt projekt och vi jobbar därför både med frågeteknik och med ett effektivt verktygsstöd både för frågor och för återkoppling till klassrummet.
“– Vi måste hitta sätt så att forskare, lärare, läroboksförfattare och förlag tillsammans kan utveckla läromedel som är anpassade till svenska förhållanden och tydligt forskningsbaserade.
– Om vi nu ska hjälpa barnen att utveckla de här förmågorna måste vi ha sådan typ av undervisning där läraren tar en mycket mer aktiv roll och då behövs den här typen av stöd, säger Andreas Ryve.”
Detta är den utmaning vi antar tillsammans!
En grundbult i arbetet är att aktiva elever lär sig mer än de som bara lyssnar passivt. En metastudie av 225 forskningsprojekt visar att jämfört med elever som har “passiv” undervisning så ger aktivt lärande:
1 kommentar