Många känner till de tekniska framsyner som publiceras årligen av New Media Consortium under namnet Horizon Report. Den finns i olika utgåvor som den årliga rapporten och nu senast en europeisk version. I början av nästa år kommer en skandinavisk rapport att publiceras. Men brittiska Open University ger ut en egen och mer pedagogiskt inriktad samtids- och framtidsrapport, kallad Innovating Pedagogy. I dagarna utkom årets utgåva, den tredje i ordningen.
Den skiljer sig från Horizon-rapporterna genom att ha större fokus på teknikstödda pedagogiska trender som just nu eller inom den närmaste framtiden sannolikt kommer att prägla utbildningssektorn. Som vanligt i den här sortens internationella rapporter så är somligt helt nytt för oss, annat redan välkänt.
Här är årets tio trender, där de första två återkommer från förra året. Tanken är att ju längre ner på listan desto längre tid till dess trenden eller fenomenet antas påverka oss.
- MOOCS – Massive Open Online Courses är ingen nyhet och i Gartners Educational Hype Cycle är de på väg ner från den värsta hypen för något år sedan. Men fokus har skiftat en del och handlar diskussionen mycket om hur MOOCS påverkar och förändrar våra högskolesystem. Tidiga MOOCs byggde framför allt på att de lärande kopplades samman och lärde av och med varandra, så kallad ”connectivism”. Men när de stora universitetsföretagen kom in i bilden skapades istället kurser som i huvudsak byggde på ”instructivism”, det vill säga gammaldags föreläsningar i ny tappning. Men i pedagogiskt hänseende är MOOCS styrka just den sociala lärandeeffekten där internet fortfarande kan spela en oerhört viktig roll. Konnektivismen är sannolikt här för att stanna.
- Learning design informed by analytics – handlar om att använda learning analytics för att utveckla och förbättra elevernas möjligheter att lära. I digitala sammanhang är möjligt att samla massiva mängder med data. Samtidigt finns det en risk att vi samlar de data som är enkla att hitta och styrs av dem snarare än de data som är relevanta. Trenden handlar om att allt fler institutioner kommer att samla allt mer användardata och nu gäller det att få till en moraliskt och pedagogiskt medveten diskussion om vilka data vi bör samla in och hur dessa data ska tolkas och hjälpa oss att utveckla våra utbildningssystem.
- Flipped classroom – fenomenet kräver ingen introduktion i Sverige utan är redan väl etablerat här. I rapporten diskuteras dess för- och nackdelar. Det finns en viss kritik som lyfter risken med att flytta viktiga delar av skolarbetet till hemmet eller utanför skoltid (jämför läxdebatten). Man undrar också om det finns en nyhetens behag-effekt som med tiden kommer att minska metodens effektivitet. Men slutsatsen är ändå att metoden ökar effektiviteten och elevernas engagemang under lektionstid vilket bevisligen är positivt för inlärningen.
- Bring your own devices (BYOD) – kräver inte heller någon förklaring. Här diskuteras hur BYOD påverkar lärarens roll. Å ena sidan kan det faktum att eleverna har olika digitala verktyg innebära att dessa kanske kan komplettera varandra (någon kan filma, en annan har ett bra tangentbord, en tredje kanske har termometer, accelerometer eller liknande instrument i sin telefon). Trenden förstärker den förändrade lärarrollen mot handledare och manager istället för föreläsare. Men den kan också förstärka socioekonomiska skillnader i klassen och risker för att elever missbrukar sina verktyg innanför skolans ramar. Slutsatsen är att fenomenet skapar pedagogiska möjligheter men ställer nya och stora krav både på läraren och skolan.
- Learning to learn – i den svenska utbildningsdebattens ankdamm har inte den stora internationella förändringen bort från ämneskunskaper och mot nya och ofta bredare kompetenser slagit igenom (se tidigare inlägg här och här). I begreppet ”learning to learn” är framgång inte kopplad till det specifika innehållet utan till personens utveckling som elev, så att när man ställs inför situationer i framtiden ska man ha personlig kapacitet att hitta nya metoder eller färsk information och kunna använda detta. I sammanhanget pratar man om ”double-loop learning” som innebär att den lärande inte bara funderar över snabba strategier för att lösa ett visst problem utan också varför man behöver lära sig detta. I den snabbt föränderliga verklighet som vi lever kommer vi alla, i yrkesliv och privatliv, att behöva lära om och lära nytt många gånger. Därför är denna kompetens oerhört viktig.
- Dynamic assessment – handlar om att ge individuell återkoppling ifråga om den lärandes potential snarare än vad personen just lärt sig. Det handlar om att identifiera individuella hinder och svårigheter som den lärande behöver bemästra för att utvecklas. Synsättet anses speciellt värdefullt för att kunna utveckla framtidskompetenser som t.ex. problemlösande förmåga, ledarskap, beslutsfattande och kreativitet. Det finns olika metoder för dynamisk kunskapsutvärdering som tester före och efter en insats, eller att lärare och elev gemensamt löser en uppgift där läraren ger vägledning åt eleven under processen.
- Event-based learning – känner vi igen från temaveckor eller liknande i den svenska skolan. Med teknikens hjälp kan dessa numera enkelt bli nationella eller europeiska händelser där man använder andras arbete som inspiration. Det kan gälla FN-dagen, Operation Dagsverke eller på senare tid Makers events.
- Learning through storytelling – här ställs narrativ eller berättelser i centrum som en metod i lärandet. Flera olika metoder beskrivs där kärnan är att man gemensamt bygger en berättelse vilket ger möjlighet för den lärande att engagera sig i en fråga under längre tid, att strukturera sitt lärande och utveckla och vidga sin förståelse kring ett ämne. För att visa att metoden är tillämplig inom alla ämnen och utbildningar ges exempel från en sjuksköterskeutbildning där man framgångsrikt använt berättandebaserat lärande.
- Threshold concepts – som direktöversatt blir tröskelbegrepp. Det handlar om att det finns ett antal grundläggande begrepp som kan vara svåra att ta till sig men som är grundläggande för en djupare förståelse. Tröskelbegrepp delar vanligen en eller flera av följande egenskaper. De är: transformativa, vilket innebär att de förändrar en elevs förståelse av ett ämne; irreversibla, när man en gång lärt sig dem är de svåra att glömma; integrativa det vill säga att de visar på olika typer av samband; avgränsande på så sätt att de tillsammans med andra tröskelbegrepp beskriver gränserna för ett ämne; svåra och ofta icke-intuitiva. Rapporten menar att det finns en växande debatt om att man bör försöka uppmärksamma och lägga större tonvikt vid denna typ av begrepp för att ge fler elever möjlighet att komma vidare i sin förståelse i olika skolämnen.
- Bricolage – är lärande genom att arbeta, bygga och mixtra med välkända prylar och material på ett lekfullt sätt. På samma sätt som barn bygger slott i sanden eller hus av gamla äggkartonger kan lekfulla processer där man prövar sig fram med det som finns tillgängligt i form av teknik, kunskap och teori med mera leda till innovationer inom många olika områden. Ett exempel som ges är hur Tim Berners Lee mixtrar och testar sig fram till det som sedan blir World Wide Web. Rapportförfattarna menar att på samma sätt kan nya pedagogiska landvinningar skapas framöver.
Som framgår är somligt nytt och intressant medan annat knappast känns banbrytande ur svenskt perspektiv. Men översyner av detta slag ger en god bild av hur den pedagogiska diskussionen ser ut i andra länder än vårt eget.
1 kommentar