En av vår tids främsta skolforskare heter Michael Fullan. Han publicerade i våras en spännande artikel om hur felaktiga skolreformer inte bara gör att utlovade förbättringar uteblir. De kan till och med försämra läget för det land eller den delstat som introducerar dem. Han börjar med att identifiera fyra komponenter som skapar systemförbättringar:
- främja motivationen för både lärare och elever
- engagera både lärare och elever i en fortlöpande utveckling av undervisning och lärande
- uppmuntra kollektivt arbete eller team work
- se till att alla påverkas av förändringarna.
Men, säger Fullan, många länder missar inte bara dessa fyra avgörande punkter utan sätter sin lit till andra frågor. De kan se bra ut på papperet men kommer inte att ge det resultat man förväntar sig. De kan till och med försämra läget. Han menar att det finns fyra sådana “wrong drivers” som är mer vanliga än andra. De är:
- att förlita sig på inspektioner, tester och ansvarsutkrävande istället för att satsa på utveckling,
- att satsa på individuell utveckling av lärare och skolledare istället för att utveckla gruppen,
- att investera i IT och tro att bara man får datorer i skolan så löser det alla problem,
- att ha lösryckta insatser istället för en samlad strategi där olika delar hänger samman.
Detta budskap är mycket viktigt att ta till sig för både kommuner som nu hårdsatsar på en dator till varje elev – det räcker inte att köpa in datorer! (som jag skrivit om tidigare) – och inte minst till skolminister Björklund som under lång tid satsat så mycket på att ta fram nya tester, mer betyg och mer inspektion på bekostnad av utvecklingsinsatser. Om man ska tro Fullan, och det finns goda skäl att göra det, så kommer detta inte att förbättra den svenska skolans resultat. Det kan tvärt om försämra läget!
Fullan – Wrong Drivers Paper
Vad gäller det bidrag till bättre utbildning som IT kan ge så sammanfattar ITL Research sin forskning på följande sätt:
“Expanding and deepening student learning is directly related to the content and quality of teaching. Technology can and often does support high quality teaching. However, to strongly impact student learning, technology must be integrated with learning goals and combined with fundamental pedagogical capacity-building. In parallel, teachers and school leaders must be empowered to use this capacity through the modernization and alignment of learning objectives and assessments across all system levels.”
Fler resultat från detta spännande projekt hittar du här. Den bygger på data från 7 länder och har fokus på nya och effektiva undervisningsformer, som bland annat innefattar IT.
Intressant analys men jag kommer till motsatt resultat på alla punkterna. 😉
1. Jag tycker att regeringens förslag handlar om att ha få riktigt kraftfulla prov så att skolornas kunskapsresultat kalibreras. Vi kommer ju från en värld där kommunerna utsätter skolorna för en uppsjö av inspektioner och jämförelesetal och nu minskar deras möjligheter att göra detta kraftigt. Kan detta inte innebära att vi får bättre fokus på kunskapsuppdraget och börjar likna Finland mer där man har bra fokus på att följa upp det viktigaste.
2. Jag ser en fördel med rektor- och lärarfortbildning som inte riktar sig mot de enskilda skolorna. Då får skolorna influenser från många håll och den typen av utbildning stöttar konceptet om det utvidgade lärarkollegiet. Mycket samarbete men inte enligt några rigida mallar.
3. Jag ser ett oerhört starkt samarbete mellan kollegor som sker på frivillig grund för att lärarna själva inser fördelarna. Regeringens åtgärder stärker lärarnas autonomi och skolledningar kan inte längre förbjuda samarbete på exempelvis det sätt som skedde på Tolvåkerskolan.
4. Det finns bra stöd för att lärare ska ägna sig åt eget kvalitetsarbete och att alla har ansvar för att förbättra sig som lärare.